Det är allvarligt att det sprids en felaktig bild om vilken amerikansk president det är som bär ansvaret för Islamiska staten IS framgångar. Problemet IS skapades av president Barack Obama, - inte av president George W. Bush.

Texten är från min bok år 2013

Kompletterad och redigerad 2022-07-29
Utskrift 6 sidor i PDF-format

Förord
Vårt aningslösa public service framställningar av George W. Bushs Irakkrig och Barack Obamas trupptillbakadragande från Irak är det största och mest samhällsskadliga lurendrejeri som i modern tid någonsin ägt rum i Sverige.

Mediernas undermåliga och partiska rapporteringar efter den 20 mars 2003, och här ingår vårt eget public service, eggade hela tiden på Saddam Hussein och krigsmotståndarnas läger. Med följd att oskyldiga människoliv, helt i onödan, raderades ut.

President George W. Bushs nödtvungna Irakkrig blev trots motståndet, en framgång. Vilket vårt aningslösa public service helt och hållet undanhöll. 

Det var Barack Obamas huvudlösa trupptillbakadragande från Irak, som med AVGÖRANDE stor hjälp från våra ohederliga medier som skapade problemet IS och Europas flyktingkris. Som på bedrägliga, felaktiga och falska grunder sannolikt avgjorde Barack Obamas presidentvalvinst. Problemet IS och Europas flyktingkris skapades alltså av Barack Obama. De USA-fientliga svenskarna fick tack vare vårt public service & MSM:s ohederliga verksamhet, som de ville. Precis exakt, som de ville.

IS fasansfulla avrättningar av oskyldiga, de förskräckliga dödstalen och skövlingarna av historiska monument var alltså ett direkt resultat av våra ohederliga mediers partiska verksamhet, som vårt eget public service i väsentlig betydande mening är ansvarig för.

Om USA och vi européer istället för hån och skadeglädje över president Bushs mödor slutit upp bakom USA:s nobla strävanden, då hade vi inte haft något problem med vare sig IS eller flyktingkris. Här fanns faktiskt, serverat på ett silverfat, en historisk chans till en blomstrande värld. - En gåva som vårt public service av sannolikt okunniga, omdömeslösa men framförallt partiska skäl undanhöll oss medborgare kännedom om.

När president George W. Bush 2008 tog sitt beslut om trupptillbakadragandet från Irak, då fanns det inga problem med något IS.

Ja, det fanns fortfarande orosmoment kvar i Irak, situationen var dock under kontroll. Det var mot den bakgrunden, det vill säga 3 år av stabilitet i Irak (tre år), som George W. Bush år 2008 tog sitt beslut om ett trupptillbakadragande från Irak.

Efter den militärt stridande segern i Irak vilket även innefattade en ideologisk seger genom att de sunnitiska massorna anslöt sig till USA, var tillståndet under drygt 3 år stabilt i Irak.

Det var mot den här bakgrunden som var verklighetsbaserad, som trupptillbakadragandet verkställdes. Det var under förutsättning att det implementerade mycket väl fungerande "Status of Forces of Agreement - avtalet” förblev på plats. Och naturligtvis, att det vid behov förlängdes. I syfte att vinna presidentvalet valde dock Barack Obama - på skräck-fyllt svekfulla, bedrägliga och vilseledande grunder, att inte förlänga avtalet, med följd att precis som väntat, problemet IS skapades.

Faktabaserad rapport

Problemet IS och Europas flyktingkris
piskades fram av MSM & vårt eget public service

Svenskarna fick som de ville

Valet i Irak år 2005 framkallade en påfallande stärkt nationell samhörighet. I augusti 2005 antog irakierna den mest framstegsvänliga konstitutionen i hela arabvärlden – ett dokument som garanterade lika rättigheter för alla. Den skyddade religionsfriheten, mötesfriheten och yttrandefriheten, för alla. I nästa fria val, december 2005, ersattes interimsregeringen med en permanent regering. TV-stationer världen över visade hur 12 miljoner irakier, det vill säga 70 procent av den röstberättigade befolkningen, med glädje trotsade de kvarvarande orosstiftarnas hot. Bland dessa fanns en hoppingivande stor del Sunnimuslimer. Fyra månader senare tillsattes premiärminister Nouri al Malaki, också detta i ett val som irakierna själva anordnade.

2006 förvärrades situationen igen. 2007 satte Bush in The Surge (truppförstärkningen) vilket slutligen knäckte motståndet. al-Qaida var besegrat i Irak, och problem med något IS, det fanns inte*.

Efter den militärt stridande segern (vilket alltså även innefattade en ideologisk seger genom att de sunnitiska massorna anslöt sig till USA) var tillståndet under drygt 3 år (tre år) stabilt i Irak. Förändringen från väpnad strid till ett ordnat och hållfast lugn medförde betydande framtidstro. Den politiska öppenheten tog fart, ekonomiska reformer inrättades. Olika religioner och etniciteter förenades med demokrati och ett allierat USA. En ny epok kunde skönjas. Här fanns en historisk chans. (För den som vill fördjupa sig om det här rekommenderar jag Bushs bok "Decision Points" och Per Ahlmarks bok; "Det är demokratin, dumbom!").

Med hjälp av ett så kallat Status of Forces Agreement avtal som var att likna vid ett fredsskyddsavtal påbörjade Bush USA:s planlagda uttåg ut ur Irak. Avtalet innebar att ett mindre antal fredsbevarande trupper lämnades kvar för att bevaka freden. Genom att ha kvar mindre grupper av synliga patrullerande soldater på gator och torg säkerställde man bevarandet av det eftertraktade lugnet. Säkerheten fick med detta chans att växa sig än mer starkt.

*IS fanns inte då. Ja, det fanns fortfarande orosmoment kvar i Irak, situationen var dock under kontroll. Det var mot den här bakgrunden - tre år av stabilitet i Irak, som Bush år 2008 tog sitt beslut om ett trupptillbakadragande från Irak.

Irakkriget hade blivit en framgång, en fullständigt fenomenal framgång, vilken den nyvalde presidenten Barack Obama bara hade att hålla sig fast vid och ro i land.

Det undertecknade Status of Forces Agreement avtalet som Bush hade upprättat 2008 föreskrev att de amerikanska stridsstyrkorna succesivt skulle dra sig tillbaka från de irakiska städerna, och den 31 december 2011, då skulle alla amerikanska stridsstyrkor ha lämnat Irak. Dock märk väl, om så då, var lämpligt. Det var planen. Avtalet var naturligtvis utformat att kunna förlängas.

Att framgångarna och situationen i Irak efter truppförstärkningen ”The Surge” var så här god det vägrade våra ohederliga medier rapportera om. Vårt eget public service hade ju tidigare tillsammans med sina anlitade ”sakkunniga” forskare från försvarshögskolan, överstar, experter, paneler, etcetera, klargjort att George W. Bushs truppförstärkning "The Surge" var rena idiotin. Och att truppförstärkningen ”The Surge” den var dömd att misslyckas. Att truppförstärkningen blev en så fenomenal framgång, som vände hela kriget, det klarade vårt public service helt enkelt inte av att meddela.

Inför presidentvalet 2012 då gav Barack Obama löfte om att han, Barack Obama, skulle avsluta kriget i Irak (?) som general David Petraeus under ledning av George W. Bush - utan allmänhetens kännedom, alltså redan hade avslutat. Och detta skulle Obama göra genom att ta hem alla trupperna från Irak - som president George W. Bush också utan allmänhetens kännedom tidigare redan klargjort att han höll på att göra.

För vanliga människor som inte visste någonting så framstod Obamas vallöfte - att han skulle ”avsluta” kriget i Irak och, ta hem alla trupper från Irak - som vällovligt, efterlängtat och jättebra på alla tänkbara vis. Vilket var själva syftet, och som dessutom med all säkerhet även avgjorde Barack Obamas presidentvalvinst 2012.

Att ta hem ”alla trupperna från Irak” som Obama i valrörelsen sa att han skulle göra, vars process president Bush alltså redan hade påbörjat, krävde dock märk väl, att Status of Forces Agreement avtalet förlängdes.

En förlängning av Status of Forces Agreement avtalet innebar dock att Obama INTE skulle kunna infria sitt vallöfte ”att ta hem alla trupperna från Irak” eftersom en liten fredsbevarande styrka som var av absolut nödvändighet - skulle behöva vara kvar i Irak. Obama tvingades därför att välja; antingen a: uppfylla vallöftet eller b: bryta vallöftet.

Trots tydligt klargörande råd och varningar, från CIA, generaler, säkerhetsrådgivare, vanliga rådgivare, försvarsminister Leon Panetta och utrikesminister Hillary Clinton - som allihop samstämmigt klart och tydligt klargjorde för Obama vad ett fullständigt trupp-tillbakadragande skulle ge till effekt, det vill säga att det sannolikt skulle förstöra alla de framgångar som hela det 8,5 år långa Irakkriget äntligen givit till resultat. Trots detta, så valde Obama alltså att den 31 december 2011 att ta hem alla trupperna, på ett bräde.

I samband med att Obama december 2011 drog tillbaka de sista trupperna från Irak klargjorde en utomordentligt tacksam president Obama i sitt tal rakt av och förnöjt att han ärvt ett ”suveränt, stabilt och självständigt Irak som nu har en representativ regering vald av sitt eget folk”.

Barack Obama struntade således i att förlänga Status of Forces Agreement avtalet. Detta i syfte att vinna presidentvalet, med följd att precis som väntat - problemet IS skapades och, att Europas största flyktingkris sedan andra världskriget skapades. Men tack vare MSM & vårt public service partiska verksamhet så fick inte svenskarna någon kunskap om det här. Förmodligen inte de övriga européerna heller för den delen. Endast Obamas rådgivare och vi som noggrant följde med utvecklingen kände till hur saker och ting låg till och vad som i själva verket ägde rum. Skälet till att MSM & vårt public service undanhöll informationen var naturligtvis partiskt förankrat. - Obama skulle ju vinna valet. Svenskarna fick med detta, genom vårt public service partiska verksamhet, som de ville. Precis exakt, som de ville.

Grövsta graden av cynism? Tja, det var inte första gången; Vid valrörelsen 2008 lovade Barack Obama att han utan krusiduller eller konstigheter skulle stänga Guantanamo fängelset vilket också sannolikt bidrog till Obamas presidentvalvinst. Den framhalade bilden var ju då att det inte var några problem med det löftet. Men alla som satt inne med lite baskunskaper kring Guantanamo fängelset (uppgifter som SVT också undanhöll) visste hela tiden att det löftet inte gick att infria. Vi vet ju alla hur det gick med stängningen. Löftet om att stänga Guantanamo säkrade dock troligen Obamas första valvinst 2008. (Guantanamo är fortfarande än idag öppet).

Genom mediernas fulla stöd tilläts Barack Obama utan nämnvärt motstånd från MSM också falskeligen påstå; “I ended the war in Iraq”. Vilket ovanpå detta troligtvis också säkrade Barack Obamas presidentvalsvinst år 2012. - Ett större och mer samhällsskadligt partiskt betingat bedrägeri som vårt public service var delaktig i, därmed är ansvarig för, står icke att finna.

Svenskarna blev grundlurade
Så i syfte att vinna presidentvalet 2012 (vilket Obama gjorde) valde president Obama att med hjälp av våra ohederliga medier kasta bort segern i Irak. Vilket våra svenska medier av partiska skäl undanhöll. Det var för övrigt general David Petraeus som under ledning av president George W. Bush som avslutade kriget i Irak. Inte, president Barack Obama.

Här i denna intervju tvingas president Obamas närmaste rådgivare och dåvarande försvarsminister Leon Panetta krypa till korset och skamset medge att de agerade helt fel. Rakt av och utan pardon, tvingas Leon Panetta här även tillerkänna - inför intervjuaren Bill O'Reilly - vad deras huvudlösa trupptillbakadragande från Irak faktiskt ställt till med. Det här är inga TEORIER Det här är FAKTA. Den här typen av väsentlig och avgörande  information undanhåller vårt public service, alltid.

Kriget mot IS var en chimär

Obamas och Europas motstånd mot IS var ett lurendrejeri. Eller en illusion om du så vill. Exempel;

Under Bush den äldres Gulfkrig då avfyrades det 1 100 riktiga flygattacker varje dygn. Obamas koalitions styrkor om 63 nationer mot IS, som även vägrade att sätta in några marktrupper, sände iväg 15-30 flygräder per dygn, mot IS. Varav flera tvingades bege sig tillbaka med oförrättat ärende på grund av miljöhänsyn.

Att hela uppställningen i själva verket var en chimär, det undanhöll vårt public service. De lamslagna européerna och NATO satt bara vid sina teve apparater och såg på hur IS utan nämnvärt hinder tilläts vinna terräng, växa sig starkare och gå bärsärkagång.

Efter det att Trump tillträdde som president krossade han med i stort sett omedelbar verkan IS militärt. Därtill, såg Trump till att IS kalifat till 100% förintades. Hela ingreppet var till synes inte vare sig märkvärdigt, svårt, eller speciellt tidskrävande att utföra. Fyra veckor tog det.

När Trump tillträdde presidentposten då kontrollerade IS hälften av Irak och en fjärdedel av Syrien. Trumps försvarsminister James Mattis såg då till att inrätta små allianser med kurderna, olika rebellgrupper i Syrien och Irakierna som hela tiden leddes av USA, som bistods av erforderligt kraftfulla amerikanska specialstyrkor som när det brände till kunde smocka till ordentligt. Trump såg även till att IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi som försökte bygga upp IS igen dödades. Nato och Europas agerande var - fullt påbackat av vårt public service, vidrigare än vidrigast tänkbara.

”IS är inte alls farliga"
Obama vägrade under mycket lång tid erkänna att IS var farliga. Så sent som januari 2014 försäkrade Obama att terrorgruppen IS inte alls var farliga. Obama sa att de var att likna vid ett "JV team", - som ett bandylag från Borås alltså, i division tre.

Obama beväpnade IS
När Obama lämnade Irak då lämnade han kvar vapen till ett värde av flera hundratals miljoner dollar;. - 74 000 armévapen á 4 000 dollar styck, 2 300 Humvee pansarbilar á
$70 000 styck, långa rader av helt nya oanvända Abrams M1A1 värsting-stridsvagnar, Apahchehelikoptrar, m.m. Obama beväpnade därmed IS som naturligtvis tog alltihop.

Summering
Det var president Barack Obama som genom sitt huvudlösa trupptillbakadragande från Irak som skapade problemet IS och, tände eld på hela Mellanöstern. Och till skillnad mot Obamas angreppskrig mot Libyen¹ så var Bushs Irakkrig fram till dess att Obama för tidigt kallade hem trupperna, en framgång. Vår aningslösa public serviceverksamhet har med fasansfull framgång levererat en rakt motsatt helt och hållet felaktig bild vilket är mycket, mycket allvarligt.

Detta verk som skapats med hjälp av vårt statligt styrda tvångsfinansierade public service som skyddas av vår Granskningsnämnd, torde vara det största och mest samhällsskadliga lurendrejeri som i modern tid någonsin ägt rum i Sverige. MSM, public service & de drogade svenskarna fick därmed som de ville. Precis exakt, som de ville.

En blomstrande framtid
Om vi européer istället för hån och skadeglädje över president George W. Bushs svårigheter i Irak slutit upp bakom USA:s nobla strävanden då hade vi inte haft något problem med vare sig IS eller flyktingkris. Här fanns faktiskt, serverat på ett silverfat, en historisk möjlighet till en blomstrande värld. (Se min separata faktabaserade 12-sidiga redogörelse; ”George W. Bushs Irakkrig var en välsignelse, som blev en framgång, som därtill sannolikt även räddat oss från ett kärnvapenkrig”).

¹Libyen
Tillsammans med Europa och FN gick Obamas militära USA styrkor in i Libyen. Landets diktator Muammar al Gaddafi avsattes genom lynchning. Efter det korta kriget flög man bara hem igen. Något ansvar för den uppkomna situationen i Libyen togs över huvud taget inte. Ansvar fanns icke på kartan. Libyen fick klara sig själv. Det blev ju naturligtvis omedelbart kaos i Libyen. Muslimska jihadister tog över landet som i sin tur genererade tusentals drunknade båtflyktingar. EU:s linje som till en början var att begränsa räddningsinsatserna genom att bara varna människor om att inte ge sig ut på Medelhavets vågor, avslöjade hur obehagligt skamlös EU:s styrande skick kom att vara. Att stötta Libyen, försöka reparera och bygga upp landets infrastruktur igen så som Bush gjorde i Irak, det struntade man fullständigt i.

Mina artiklar på Det Goda Samhallet.com
2024-01-24  Föräldraskap

2023-12-11  Därför bör Tesla lämna Sverige

2023-10-27  Problemet med araberna och muslimerna
2023-09-28  Sambandet mellan brott och straff

2023-07-31  Vietnamkriget
2023-07-06  Är de amerikanska demokraterna fredens parti?

2022-09-29  Behovet av ledarskap
2017-12-14  Platt skatt
2016-11-27  Lägg ner och ersätt Public Service
2015-12-17  IS är Obamas fel

Thomas Ek är medlem i www.medborgarperspektiv.se