”Allt liv kommer från Gud och allt liv börjar vid befruktningen”. För en stor del av Sveriges befolkning så är det där bara en god regel. Inget annat.

Att fullt ut alltid följa den regeln det kan man inte, anser många - troligen de flesta. Vilket rimligen måste respekteras. Det är dock också samtidigt romersk-katolsk teologi. Den är skriven i sten. Därför måste du i den katolska kyrkan respektera den. Det finns ingen väg runt detta.

När den trofaste romersk-katolska personen tvingas bekosta aborter för kvinnor med annan tro, då är det ett problem. Orsaken är lagen om religionsfrihet.

Religionsfrihet är en grundläggande rättighet. Den är instiftad i svensk grundlag. Religionsfrihet betyder att ingen person får utsättas för religiöst tvång. Alla har rätt till tankefrihet och samvetsfrihet. Alla vet det. Det är fel att tvinga någon att agera eller leva emot sitt samvete, även om vi tror oss själva veta bättre. Av det skälet är skattefinansierad fri abort ett mycket allvarligt problem.

Det finns en lösning på det här problemet. Men den lösningen undanhåller MSM och vårt public service oss medborgare.

Under årtionden stödde senator Joe Biden Hyde-ändringen som förbjuder att staten betalar för aborter eftersom det kränker katolikernas och andra religiösas rättigheter.

Hyde-ändringsförslaget är rättvist, eftersom Pro-choice amerikaner enkelt därmed kan donera pengar till abortkliniker. Detta för att säkerställa att legala aborter kan göras tillgängliga för alla.

Den nye Joe Biden - President Joe Biden, avfärdar Hyde-ändringen. Ståndpunkten är tydlig; - det ska inte finnas några begränsningar för abort, alls. Biden har inte gett svar på det synsättet. Men om jag vore Joe Biden som är en praktiserande katolik, då skulle i alla fall jag vara livrädd den dagen jag tvingas möta Sankte Per.

Joe Biden & vårt public service är abortaktivister som främjar och uppmuntrar abort. Även vecka 40. - Två sekunder före en förmodligt problemfri födsel förväntas äga rum, - inga problem. I till exempel New York, California och New Jersey där finns det ingen reglering kring abort. Där är det alltså fritt fram att göra abort när som helst fram till barnets födsel. Många vet inte om att det faktiskt ligger till på det här viset.

Det finns nästan 200 länder på vår planet. Blott 7 länder medger abort när som helst, utan någon som helst anledning; Kina, Singapore, USA, Vietnam, Kanada, Nederländerna, Nordkorea.

Där är det alltså helt okej att vid födselögonblicket, när läkaren vid vaginamyn-ningen ser huvudet på barnet som är på väg att förlösas, döda barnet genom att med en borrmaskin borra hål i huvudet på barnet. Och därefter för att skona moderns fysiska smärta, innanför slidöppningen, som brukligt, först klippa sönder barnet i mindre bitar, och därefter plocka ut kroppsdelarna, från modern.

Statsmedias partiska verksamhet har gjort att svenskarna i den här frågan inte har en susning om vad de pratar om, tror jag.

Abort

Fakta - Slutsats

Enligt gällande svensk lagstiftning har vi idag fri skattefinansierad abort, oavsett anledning, fram till vecka 18.

Huruvida den havande kvinnan ifråga vill genomföra aborten bara för att slippa föda eller därför att hon just då vill ägna sig åt annat än att föda och uppfostra ett barn, bryr lagstiftningen sig inte om.

Ingen människa har rätt att döda barn, vare sig barnet har lämnat mammas mage eller inte. Abort handlar om att avliva en varelse som svårligen kan hävdas vara något annat än en människa.

Det är ett medicinskt faktum att en bebis i livmodern är livskraftig långt före födseln. Vid befruktningsögonblicket påbörjas en process som avslutas först efter tonåren, inte vecka 22. Att under den här processen säga när fostret är att betrakta som en människa låter sig inte göras.

Hjärtat börjar slå efter 5 veckor. Fostret reagerar på sång och musik, suger på tummen och kan drömma.

Argumentet att det är kvinnans, och ingen annans kropp, som det handlar om, det är uppenbart felaktigt. Det är två kroppar, och, två liv inblandade. Problemet är att fostret inte är i stånd att artikulera sitt intresse om att få leva. Att barnet lever i moderns mage ger inte modern rätt att döda barnet.

Det finns inga förhållanden som kan rättfärdiga avlivandet av en oskyldig människa. Vi kommer inte tillrätta med våldtäkt och andra orättvisor genom att låta kvinnorna göra abort. Övergreppet har i förekommande fall redan skett och aborten blir enbart en enkel väg ut.

Att vältra över vuxenvärldens problem på de små barnen som inte kan föra sin talan genom abort, är därför fel.

Rättsmedvetandet i ett civiliserat samhälle säger att samhället ska beskydda de människor som är värnlösa. Alla människor har en okränkbar rätt till liv.

Skadan ifråga genom våldtäkten är fullbordad. Skadan går icke att vare sig återställa, få ogjord eller återbörda. Den stackars befruktade kvinnan ifråga är tvingad (enligt gällande svensk lagstiftning idag), mot sin önskan, att välja.

Det nödtvungna valet som ligger vid handen, som det handlar om, är att antingen vältra över kvinnans vuxenvärlds problem på det lilla barnet genom att döda barnet. Eller, genom att låta barnet få leva, leva med det problemet.

Av vad jag begriper och kanske erfar måste barnet alltså få leva. Kvinnan som är ett brottsoffer, är enligt min mening med beaktande av civiliserad rättspraxis, etisk medvetenhet, tvingad att föda barnet, och leva med det problemet.

Ett samhälle som samstämmigt befrämjar, bekostar och genomför ingrepp där fler brottsoffer skapas, genom att ta livet av oskyldiga barn, det är inget civiliserat samhälle.

Undantag för incest och allvarlig medicinsk fara för modern bör kanske trots allt vara de enda tillfällena då abort kan rättfärdigas. Men bara då.

Att av ren bekvämlighet med stöd av gällande svensk lagstiftning förstöra ett foster med livskraft, det är av vad jag förstår ett flagrant brott mot FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna.

… Men;

– Jag måste ju tänka på och ta ansvar över min egen framtid?
– Det är ju ett oönskat barn, - därmed dömt till ett dåligt liv?

– Jag känner mig inte beredd just nu att bli förälder.
– Jag vill planera mitt föräldraskap, jag skaffar barn senare istället.

Livets vägar är, outgrundliga. Så är det. Att i förväg veta hur det lilla livet i magen kommer att klara sig det kan INGEN, veta.

När jag var liten då tillbringade jag all min barndoms somrar hos min morfar och mormor på Grötö som ligger i Göteborgs skärgård. På den tiden då var alla som bodde där yrkesfiskare, - ett oerhört slitsamt och sympatiskt yrke.

Den moraliska och själsliga styrkan hos dessa fiskare hem (under 30, 40, 50 och 60-talet), den låg i en helt, helt annan division än vad vårt Sverige är byggt på idag. Jag snackar här om ett helt annat virke än vad de flesta av oss idag brukar kunna referera till.

Endast nio månader gammal lämnades min mamma bort av sina biologiska föräldrar, utan släktens vetskap, till fiskare Otto och Svea Eriksson på Grötö som sjutton år senare kom att adoptera henne.

Min mamma berättade för mig att hon var adopterad samt att hon i vuxen ålder, endast en enda gång under ett kort besök, hade sökt upp och träffat, var för sig, sin respektive biologiska förälder. Huruvida eventuell fattigdom var orsaken till att abort inte kunde genomföras, vilket var olagligt 1931, och vem hennes respektive biologiska förälder var, det berättade hon aldrig.

Min fullt friska, enastående, fantastiska mamma, fick uppleva ett långt, oerhört innehållsrikt och fint liv. Alla mina övriga kända familjemedlemmar, utom min far som också fallit ifrån, gör det fortfarande.

Jesus kom också som ett sårbart oväntat barn. Trots socialt stigma omfamnade Maria livet. Josef accepterade faderskapets ansvar. Och båda kämpade de för att skydda honom från att dödas. Miljarder människor kom därför att leva ett bättre liv.

En bakterie på Mars betraktas som liv. Men ett hjärtslag på Jorden, det är inget liv? Det är först nu med 68 år på nacken jag begriper varför nästan bara äldre människor inkasserar visdom.

Public service som intagit reproduktionsrättens altare vill inte ha några begränsningar i abortfrågan. Så är det. Public service extremt stora marknads-andel har gjort att abortmotståndarnas syn på abortfrågan inte på långa vägar tillmätts samma utrymme som abortförespråkarnas. Det är icke tillfyllest.

Svenskens ställningstagande till abort har genom statsmedias verksamhet därför kommit att bli en mognadssak, tror jag. Att jag genom min inbetalda skatt tvingas bekosta aborter för kvinnor som inte har någon lust att föda barnet i sin mage, det gillar inte jag.

När en man och en kvinna valt att ha samlag då ingår ett ansvar att ta dess följder.

Thomas Ek