Åren gick och inför mig själv försökte jag förstå varför svenskarna var så märkvärdigt okunniga och framförallt fördomsfulla om USA. Inför tröskeln till gubbåldern började jag titta lite på SVT-Nyheterna. Efter ett tag började jag även via Internet titta på tv-nyheterna i USA. Intresset gick emellertid lite för långt, kände jag, efter ett tag.

Under 11 år, 4-8 timmar varje dag (2008-2019), tog jag del av vad de stora ledande nyhetsorganen dagligen lät meddela; ABC, CBS, CNN, MSLSD, Fox News, och NBC för att nämna några. Till min stora förfäran såg jag tidigt hur missledande och ohederlig vårt public services rapporteringar från USA de facto var.

År 2013, full av vrede, skrev jag därför en bok tillägnad mina barn - som också hade blivit lurade av MSM & vårt public service med titeln; "Måtte Djävulen ta SVT - USA är faktiskt en nobel nation", som sålts i två exemplar.

Inför presidentvalet 2020 där Donald Trump förlorade beslöt jag mig för att - oavsett valresultat - upphöra med min hobby. Jag var helt enkelt så trött på att i stort varenda dag då jag tittade på SVT nyheterna bli så urförbannad över den utstuderade åsiktsmaskin som vårt aningslösa public service de facto är. Som utan insikt härom föser oss alla rakt in i helvetet.

Som avslut på mitt arbete la jag 2021-03-20 upp den här hemsidan - irakkriget.se.

Mina artiklar på Det Goda Samhallet.com

2024-01-24  Föräldraskap
2023-12-11  Därför bör Tesla lämna Sverige

2023-10-27  Problemet med araberna och muslimerna
2023-09-28  Sambandet mellan brott och straff

2023-07-31  Vietnamkriget
2023-07-06  Är de amerikanska demokraterna fredens parti?

2022-09-29  Behovet av ledarskap
2017-12-14  Platt skatt
2016-11-27  Lägg ner och ersätt Public Service
2015-12-17  IS är Obamas fel

Thomas Ek är medlem i www.medborgarperspektiv.se

♦

Om en ljuv och lite andaktsfull upplevelse i Ft: Lauderdale

Har du någon gång direkt efter ett ösregn i Sverige tagit en promenad i skogen där du plötsligt oförhappandes upptäckte hur märkvärdigt syrerik luften var just då? I sådant fall kommer du sannolikt ihåg hur särdeles ljuv och speciell den upplevelsen var.

När jag i tjugoårsåldern i min ögonvrå skymtade det där stora landet i väst där alla de balla bilarna, Aretha Franklin och bröderna Cartwright fanns, flög jag ensam 1973 tror jag det var, för första gången över till New York City. Ville ju liksom se lite hur det var där. Nogsamt sparade jag först ihop lite pengar så att jag kunde flyga dit. Väl framme och efter att jag snabbt hade checkat in på Hotel Edison på 47th Street tog jag mig en promenad på Broadway som låg hundra meter bort. Min haka, den kom helt oförbe-redd att ligga i höjd med mina knäskålar, hela tiden. Jag blev fullständigt stum. Glömmer det aldrig. Vikket place? Till skillnad mot alla som spatserar på Kungsgatan i Stockholm och som allihop har precis samma gråa musliknande ansiktsuttryck, så utstrålade alla här färgstyrka och liv, ett tydligt distinkt ansiktsuttryck som för mig berättade vem respektive människa var, vad de tänkte på, och så vidare. Jag blev helt paff. Glömmer det aldrig. Patrullerande ridande stentuffa poliser som red i par hade de också. Vågade knappt titta på dem. Några år senare - 1980, flyttade jag till Florida. Jobbade skiten ur mig. Träffade Kerstin - världens snyggaste brud, med vilken jag gifte mig med. 1986 flyttade vi hem till Sverige igen. Vistelsen i Florida som i sig var de absolut mest händelserika och roliga åren i mitt liv inbegrep några korta resor till Stockholm. När jag kom tillbaka till Florida och de automatiska dörrarna vid Ft: Lauderdales flygplats öppnades och jag gick ut, och av värmen likt ett knytnävslag rakt i ansiktet nära på knockades då, sekunden efter kände jag oförhappandes och plötsligt - stilla och för mig själv, hur påfallande syrerik luften var där, av Frihet ?! Märkvärdigt, - ljuvligt, och lite andaktsfullt var det. (Och det här inträffade vid två olika tillfällen i Ft: Lauderdale). Styrd och upptagen av min medfödda ungdomliga iver sprang jag därefter bara vidare igen.

De där oväntade känsloladdade ögonblicken av Frihet satte dock bärande spår i mig som jag aldrig glömmer. Det är först nu på äldre dar som jag har insett hur tacksam jag ska vara om att få ha upplevt detta. Önskar att fler svenskar någon gång skulle få uppleva det där. Hajjar ru? - Vikket place Sverige skulle kunna bli.

Thomas Ek

thomas.ek@irakkriget.se